Ulf H Fröberg: Juridik i gränslandet
Inför konferensen Kommunal hälso- och sjukvård 2026 passade vi på att ställa några frågor till vår talare Ulf H. Fröberg, chefsjurist vid Institutet för Medicinsk Rätt.
Under sin föreläsning kommer Ulf att belysa den juridiska gränsdragningen mellan socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL), ett område som i praktiken ofta skapar osäkerhet i kommunal verksamhet. Han belyser varför gränsdragningen ofta blir svår i vardagen, vilka juridiska risker otydlig ansvarsfördelning innebär och vad chefer behöver göra för att skapa tydlighet mellan verksamheter för att undvika att patienter faller mellan stolarna.
Anmäl dig till konferensen HÄR.
Varför är gränsdragningen mellan SoL och HSL så svår i praktiken?
Det handlar om två olika lagstiftningar med skilda målgrupper, både när det gäller personal och mottagare. Hälso- och sjukvårdspersonal omfattas av ett särskilt ansvarssystem med mer detaljerad lagstiftning och tydligt reglerade skyldigheter. För personal som verkar inom socialtjänsten saknas i stor utsträckning motsvarande reglering, vilket bidrar till att gränsdragningen i praktiken kan bli svår.
Ser du att gränsen mellan SoL och HSL håller på att förändras eller suddas ut i takt med att den kommunala hälso- och sjukvården blir alltmer avancerad och också digitaliserad?
Det finns tydliga tecken på att gränsen mellan SoL och HSL blir mer otydlig i takt med att den kommunala hälso- och sjukvården utvecklas och digitaliseras. I verksamheterna märks ibland ett ”sudd” där ansvar och uppdrag överlappar, vilket kan skapa osäkerhet. Det är därför extra viktigt att aktivt värna och tydliggöra gränsen mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård, så att både personal och patienter har tydliga ramar för ansvar och arbetsfördelning.
När lagstiftningen lämnar utrymme för tolkning hamnar ansvaret ofta i chefens knä. Vilka är de tre viktigaste delarna som måste finnas i en organisations lokala styrning och rutiner för att skapa trygghet för personalen och minimera juridiska risker?
Det måste finnas ett klart och tydligt ledningssystem där tid och resurser läggs på att fastställa och tydliggöra kvalitetskraven. Dessa krav handlar om att verksamheten följer lagar, föreskrifter och beslut som grundar sig på praxis. Det räcker alltså inte att i ledningssystemet enbart skriva att verksamheten ska följa lagar, det behövs konkreta instruktioner och direktiv för hur kraven ska uppfyllas. Enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen ansvarar verksamhetschefen för att författningsbestämmelser och andra föreskrifter är kända och efterlevs. Det kräver både tydliggöranden och kompetens inom organisationen.
Ser vi några nya juridiska lagändringar som kommer att sätta extra press på kommunerna under de kommande åren?
Lagförslaget ”Nära vård” väntas enligt nuvarande information antas av riksdagen i slutet av månaden. Det innebär bland annat att kommunerna utöver MAS även måste ha MAR, alltså en arbetsterapeut eller fysioterapeut med ledningsansvar. Eftersom innehållet och omfattningen av den kommunala hälso- och sjukvården har vuxit och fortsätter att utvecklas, kommer det sannolikt att uppstå ett behov av att göra en organisationsöversyn, samt se över läkarmedverkansavtal och entreprenadavtal.
Vilken är den viktigaste ”key takeaway" du vill att deltagarna ska gå hem med efter din föreläsning på konferensen?
Försäkra dig om att du har tillräckligt bra koll på den lagstiftning som du är underställd, det vill säga ditt personliga medicinska ledningsansvar. Kontrollera med den medicinskt ansvariga vem du är underställd i vården och behandlingen av varje enskild patient. Både du och den medicinskt ansvariga är underställda IVO när det gäller vården av enskilda patienter.
